Allhelgonadagen kallas vanligen i dagligt tal för allahelgona. Den infaller årligen alltid på ett bestämt datum, den 1 november. I Sverige har man infört något som kallas Alla helgons dag, vilken är en rörlig helgdag. Densamma är förlagd till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Dessa båda dagar bör inte förväxlas även om ursprunget till de båda är detsamma.
Distinktionen mellan de två
Ursprungligen var platsen för denna helgade dag den 1 november. Något som återspeglas i de flesta länder. Det datumet har även i den svenska almanackan alltid varit fritt från andra namn. Det var år 1953 som distinktionen mellan de båda namnen infördes. Alla helgons dag flyttades från att ha varit första lördagen i november till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november, vilket ofta infaller i vecka 44. Det var i den vevan som den också blev en allmän helgdag. Då beslutet togs var lördagar fortfarande arbetsdagar. Man beslutade att den nya helgdagen skulle benämnas alla helgons dag, eftersom den 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen. Före 1953 gjordes alltså ingen åtskillnad. Namnen var då synonyma.
Alla helgons dag
Alla helgons dag är en kristen högtid. Man firar den till minne av helgonförklarade personer.
Inom den kristna kyrkan uppstod tidigt traditionen att fira helgon och martyrer. Det var något som gjordes på olika särskilt avdelade dagar. Man ansåg sig behöva en dag då man sammantaget firade mindre betydande helgon. De helgon som inte var av samma dignitet som de som fått en egen plats i kalendern. För dessa övriga helgon infördes en alla helgons dag.
Firande på våren
De ortodoxa kyrkorna firar den här dagen under den första söndagen efter pingst. Ursprunget är det som de benämnde Alla martyrers fest. En fest som firades bland annat i Antiokia. Även för de troende i den romersk-katolska kyrkan tycks ursprunget vara ett firande på våren.
