När människor och kulturer möter varandra sker ofta ett utbyte av olika saker. Handelsvaror, nya ord, trosåskådningar och uppfinningar är bara några exempel och när det gäller traditioner är det ett mycket vanligt fenomen. Att svenskar idag firar den mer anglosaxiska versionen av Alla Helgons dag är därför en ganska naturlig del av utvecklingen.
En annan faktor för förändringar är tiden! Allteftersom civilisationer genomgår förändringar orsakade av politik, krig, trender och idéer blir även traditionerna påverkade. Vikingarnas midvinterblot har påverkat det moderna julfirandet och det svenska språket är fullspäckat av utländska ord som garage, fönster, omelett och teater.
Karneval och de dödas mat
Detsamma gäller i Grekland och även om många av västvärldens traditioner ofta kommer ifrån de gamla grekerna är det också vanligt med utländska influenser i den moderna grekiska kulturen. Trots att påsken är den viktigaste högtiden i detta ortodoxa land har julen också länge firats, om än ganska lågmält. Det var inte förrän en tysk kung satt på tronen på 1800-talet som det blev populärt att skaffa julgran bland landets invånare.
Allhelgonafirande i Grekland kan delas upp i tre olika firanden. Det populäraste och mest högjudda är Apokries, som består av vilt festande fyrtio dagar innan påsk där ung som gammal klär ut sig. Apokries är nog det som ligger närmast Halloween, men fokuserar mindre på skräck och mer på partajande. Barn och vuxna klär ut sig till prinsessor, seriefigurer och kändisar och bland de äldre generationerna finns ofta ett vulgärt element.
Till det kommer helgdagen Agion Pandon, alla helgon, som i princip innebär att de som inte har officiella namnsdagar får fira denna dag. Avslutningsvis hedrar man alla dödas själar två gånger om året, på Psychosavato, själarnas lördag, då man tänder ljus på gravar och bjuder vänner och bekanta på en rätt som heter kollyva, själarnas mat.
