Det vi idag kallar Halloween är på många sätt ett av de mer bisarra uttrycken för den amerikaniserade svenska kulturen. Det är egentligen en keltisk högtidsdag som ofta sammanfaller med vår egna Winter Drummers at the Samhuinn Fire Festival, Edinburghalla helgons-helg. Halloween var dock ingen tradition i Sverige förrän den hittade hit via televisionen. I USA är högtiden ett självklart inslag som ofta förekommer i tv-serier den här tiden på året. Fler och fler människor tyckte helt enkelt att det verkade vara en kul fest, och amerikanskt Halloweenfirande blev ett allt vanligare inslag i det svenska oktobermörkret.

En tvärkulturell högtid

Om det för tio år sedan framstod som krystat, men lite kul med svenskt Halloween-firande, så har det blivit ett mer och mer normaliserat inslag i landet. Hela firandet är en tvärkulturell smältdegel. Halloween kallades ursprungligen för Samhain och är i grunden en hednisk högtidsdag från kelterna. I takt med att Europa kristnades, så valde kyrkan att, för att underlätta övergången från hedniska religioner till den kristna läran, lägga sina högtider på dagar som sammanföll med de ursprungliga hedniska traditionernas högtider. Man valde också att bygga sina viktigaste kyrkor på gamla hedniska kultplatser. Så många av våra högtider är egentligen förvirrande, kulturella hybrider.

Slöjan mellan världarna som tunnast

 I den keltiska traditionen firar man åtta stora högtider under året. Midsommar och julfirande sammanfaller med våra nutida traditioner, men man valde också att fira de andra årstiderna, höst- och vår, samt lite mer obskyra val, såsom början på februari, och det vi idag kallar Halloween eller alla helgons dag. Enligt kelterna var det den tid på året då slöjan mellan världarna, de levande och de dödas, var som tunnast. Det, i kombination med det annalkande höstmörkret, ligger säkerligen till grund för högtidens skräckfilmsliknande dramaturgi, som sedan blandats med amerikansk kommersialism till det vi idag ser som en obligatorisk svensk oktoberhögtid.